Vi träffar Jenny Lundgren när hon och hunden Akila gullar med två kycklingar hemma på gården utanför Enköping. Här föder hon upp den berömda Hagbykycklingen, stora kycklingar som får växa långsamt, kockarnas favoritpippi.

- De här kycklingarna är fyra veckor gamla och skulle bara ge 400 gram kött om jag slaktade dem nu. I konventionell uppfödning räknas de som slaktfärdiga vid samma ålder och kan väga runt 1 kilo, berättar Jenny.

Hunden, som tittar så beskyddande ingår också i personalstyrkan med den viktiga uppgiften att jaga bort räv från fågelhusen. Jenny satsar alltså på en långsam uppfödning och fåglarna får huvudsakligen ekologisk spannmål som hennes man Sven-Åke odlar på gården.

Mer utvecklad smak

De första veckorna behövs lite proteinförstärkning i form av soja, åkerbönor eller rapskakor. Hagbykycklingen slaktas vid 8-9 veckors ålder och väger runt 2,5 kilo. Då hinner den få god fettansättning och en mer utvecklad smak.

- Grannarna trodde inte att vi var riktigt kloka när vi sa att vi skulle satsa på kycklinguppfödning här i byn. "Ja, se stockholmare!" Med fyra barn insåg jag snart att det var ohållbart att fortsätta jobba som kallskänka i Stockholm.

Grannarna fick tänka om. Jenny har satt deras lilla Hagby på den gastronomiska Sverigekartan.

-Kycklingar som är uppfödda på reabränsle, som hon bitskt kallar konventionellt sojarikt foder, får också mycket benproblem. Benen orkar inte bära vikten när fågeln växer för snabbt, förklarar hon.

I början var Jenny helt inne på att hon skulle ha sin kyckling Kravmärkt, men efter att ha skärskådat reglerna, och upptäckt att fiskmjöl ingår i Kravfodret, tappade hon intresset. Kycklingar är inga fiskätare.

När vi besöker Hagby håller Jenny och Sven-Åke just på att sätta ihop två nya franska kycklinghus. Det är som ett stort plockepinn och svårt att få alla delar på plats. När det är inflyttningsklart rymmer varje hus 1350 kycklingar som fritt kan gå ute när de har lust. Innan nästa flock sätts in är det bara att dra i väg huset till nytt friskt bete.

- Kycklingar är inte så förtjusta i att gå ute som folk tror. Är det sol håller de sig gärna inomhus.

Efterfrågan på dessa välväxta kycklingar har fullkomligt exploderat på senare år. Och när den storskaliga livsmedelsindustrin skakas av skandaler vill folk ha så naturligt producerad mat som möjligt. Kyckling räknas dessutom som en klimatsmart produkt och ger inte lika stora växthusgasutsläpp som annan köttproduktion.

50 000 kycklingar

När Jenny för några år sedan träffade lantbrukaren Tomas Nestor på ett fågelmöte uppstod snabbt tycke. Tomas, som hade gott om utrymme hemma på Erik-Karlsgården utanför Köping, legoproducerar nu Hagbykyckling. Tillsammans tar de fram 50 000 kycklingar per år.

- Större ska vi inte bli, säger Jenny med eftertryck.

I många år kämpade hon i hård motvind för sin idé. I dag går det att sälja hur mycket kyckling som helst fast den är dubbelt så dyr som konventionellt uppfödd kyckling.

Först att upptäcka Hagbykycklingens kvalitet har nog kockarna varit. Speciellt stolt är Jenny över att kocken Adam Dahlberg lagade till hennes fågel när han kammade hem silver i prestigetävlingen Bocuse d´Or Europe förra året.

Kycklingen säljs i Västerås i den egna butiken där även slakteriet ligger. Kycklingen finns också i en hel del andra matbutiker, framför allt i Mälardalen.

Ökat intresse för lokalproducerat

Det kommer signaler från olika håll i Sverige att intresset för gårdsbutiker och lokalproducerade livsmedel ökar i spåren av hästköttsskandalen. Ett exempel är Ångermanland, berättar tidningen Allehanda.

- Det som hänt är tragiskt i sig, men för oss som säljer lokalproducerat är det på sitt sätt positivt. Det gör att folk får upp ögonen för djurhållnigen, säger köttbonden Torbjörn Gradin i Forsed.

Lillemor Hvitfeldt

Publicerat i Tidningen Land nr. 12 - 2013